Gör det själv-anda i orten när etablerade medier sviker

STOCKHOLM. En känsla av att bli rapporterad om, inte för eller från, pyr i Sveriges utanförskapsområden. I Järvaområdet norr om Stockholm har invånarna själva tagit på sig uppgiften att förmedla en adekvat nyhetsbevakning från orten. 

En polispatrull i Stockholmsförorten Kista vill stoppa och kontrollera en bil en sen kväll i maj 2021. Bilföraren stannar inte och en biljakt inleds. Jakten avslutas en stund senare när den jagade bilen kör in i en återvändsgränd i den närliggande stadsdelen, Rinkeby.

I Polisens händelserapport står det ”patruller är på plats för kontroll av föraren och en passagerare.” 

Vid konfrontationen efter biljakten som polisen beskrev som en kontroll uppstår tumult, två polismän syns mata batongslag på en liggande och försvarslös man iklädd gula varselkläder. 

Boende i området fångar händelsen på film från sina balkonger. Det ser brutalt ut. Filmerna publiceras senare på Nyhetsbyrån Järvas sajt och snappas upp av riksmedier. 

Kerstin Gustafsson Figueroa startade Nyhetsbyrån Järva våren 2018. Hon grundade webbtidningen efter 19 månader som lokalreporter åt Direktpress i Rinkeby-Tensta. När Direktpress skulle skära ner på sin verksamhet såg Kerstin Gustafsson Figueroa åt vart det barkade med Direktpress framtida resurser för lokalbevakning. Hon slutade självmant för att sätta igång ett eget projekt.

Läs även: IT-konsulten blev journalist för att nyansera bilden av orten
Morgonmöte i Nyhetsbyrån Järvas lokal i Rinkeby Folkets hus som delas med basketklubben Akropolis.

En webbtidning som bevakar det socioekonomiskt utsatta Järvaområdet, stadsdelarna kring den blå tunnelbanelinjens yttersta stationer. 

Kista, Akalla, Husby, Hjulsta, Tensta och Rinkeby. 

Redaktionen består av grundaren och chefredaktören Kerstin Gustafsson Figueroa, Anna Nygård och Eleni Terzitane.

– Tillsammans är vi tre som delar på en dåligt betald heltidstjänst som vi finansierar genom mediestöd, berättar Kerstin Gustafsson Figueroa när jag träffar henne, redaktionsmedlemmen Anna Nygård och journalistpraktikanten Bojana Perovic i en möteslokal i Rinkeby Folkets hus.

Kerstin Gustafsson Figueroa berättar att under 2020 har 80 skribenter bidragit med innehåll åt tidningen. 

Genom att hålla kurser i journalistik på Kista Folkhögskola har man lyckats bygga upp ett nätverk av kvartersreportrar runt om i Järva. Kvartersreportrarnas jobb till webbtidningen sker helt på ideell basis.

Maryan Bouraleh, 24, känner av Husby i sitt DNA. Foto: Privat.

Maryan Bouraleh har gått kursen i journalistik på Kista Folkhögskola och bidrar till och från med artiklar åt Nyhetsbyrån Järva. Hon är en 24-årig ingenjör som har växt upp i Husby, där hon bor än idag.

– Husby är en stor del av mitt DNA. Jag förstår att andra reagerar på ett speciellt sätt när de hör att jag kommer från Husby. De ser ju inte vad jag ser, det är helt förståeligt, säger Maryan Bouraleh.

Många jag pratar med känner inte att deras område skildras på ett nyanserat sätt i medierna. Maryan Bouraleh minns kravallerna i Husby 2013 som blev en stor nyhetshändelse. 

Oroligheterna i Husby inleddes med att ett gäng ungdomar satte bilar i brand en kväll i maj 2013, upploppen pågick sedan i en vecka. Ungdomsorganisationen Megafonen menade att upploppet var kopplat till en händelse en vecka tidigare när en knivbeväpnad 69-årig man sköts till döds vid ett polisingripande. Forskare vid flera socialvetenskapliga institutioner skrev senare i en artikel i Svenska Dagbladet att upploppen var ett symptom på den segregation och social ojämlikhet som rått i området. Att skjutningen av 69-åringen var händelsen som tände gnistan.

– Innan kravallerna var det ingen som reagerade alls på att jag bodde i Husby. Jag gick på Blackebergs gymnasium i Bromma som är lite av ett medelklassområde i utkanten av Stockholm. Det första året på skolan 2012 så var det ingen som reagerade när man sa att man kommer från Husby. Jag var tvungen att förklara typ “Ja det ligger nära Kista galleria och så”, berättar Maryan Bouraleh.

Men ett år senare var det en annan ton. Maryan Bouraleh upplevde att nu var Husby bara känt för våld och upplopp. Men det finns en vardag och ett vanligt liv där också som man inte märker i media menar Maryan Bouraleh.

Philip O’Connor är journalist och bosatt i Kista.

Philip O’Connor bor också i Järva, i Kista för att vara exakt. Han är nyhetsbyrån Reuters korrespondent i Stockholm. Han var den första journalisten på plats när kravallerna bröt ut i Husby våren 2013. 

– Jag var på Sverige mot Schweiz i finalen av Hockey-VM i Globen den kvällen när en kompis messar mig, “det är kaos i Husby” var allt där stod, säger Philip O’Connor. 

Han tog direkt bilen från Globen och körde de cirka två milen norrut till Husby.

Väl i Husby twittrade Philip O’Connor att han var på plats och en kvällstidning hörde av sig och ville veta vad som hände.

– Jag frågade, kommer inte ni? Det finns inte på kartan blev svaret. Jag förstod inte hur de kunde bevaka det här från desken inne i stan. Redan i tidigt stadie så märkte jag att vissa uppgifter i deras rapportering var fel, säger Philip O’Connor.

Philip O’Connor berättar att det var i den vevan han förstod att rapporteringen om förorten inte är från förorten. 

– Något tappades bort i berättelsen om Husbykravallerna, säger Philip O’Connor.

Våren 2019 ringer det i Kerstin Gustafsson Figueroas telefon. Det är en reporter från Dagens Nyheter som inför den årliga Järvaveckan, ett slags Almedalsveckan i orten, ville veta hur Rinkebyborna är.

– Jag undrade om hon drev med mig, men jag svarade artigt att det är inte lätt att svara på en sådan fråga. Det bor ju 18 000 i Rinkeby, det talas 60-70 olika språk, det finns flera religioner. Jag uppmanade reportern att åka till Rinkeby för att höra efter, säger Kerstin Gustafsson Figueroa.

Kerstin Gustafsson Figueroa och journalistpraktikanten Bojana Perovic kollar in en ny muralmålning vid Rinkeby torg som avbildat lokala profiler.

Det tar cirka en kvart att resa till Rinkeby från centrala Stockholm med tunnelbanan. Rinkeby är inte en främmande värld långt bort. Något som Kerstin Gustafsson Figueroa gärna påpekar.

Väl i Rinkeby träffar DN-reportern vaktmästaren Mirsad Causevic som enkelt sammanfattar det som att människorna i Rinkeby är snälla men fattiga.

Läs även: Lindängen vägrar spela med i mediernas teater

En sensommarkväll 2020 hörs flertalet skott dåna mellan husväggarna i Husby. Klockan har inte hunnit slå sex. En skottskadad man påträffas i närheten av tunnelbanestationen bland bostadshusen, han avlider kort därpå. Gärningsmannen flyr på motorcykel. Offret blev 20 år ungt.

Händelsen skakar Husbyborna och nyheten kablades snabbt ut i riksmedia och Nyhetsbyrån Järva rapporterade. Svaret från det lokala civilsamhället blev att anordna en stor manifestation mot våldet utanför Husby Gård efterföljande lördag. Deltagarna bar röda bindlar av tyg på sina huvuden eller armar, det röda symboliserade blodet som spillts i det besinningslösa våldet. Den här gången rapporterade bara Nyhetsbyrån Järva.

– Det säger ganska mycket att medierna bara berättade om dådet och inte om manifestationen. Husbybornas röster och åsikter borde också höras vid en så här stor händelse. Det säger att man bara vill se en viss bild men inte den andra sidan, säger Husbybon Maryan Bouraleh som var på plats vid manifestationen.

Varför tror du att det är så?

– Det känns som att man inte bryr sig och att det inte säljer att nyansera och fördjupa sin bevakning i orten, säger Maryan Bouraleh.

Under fliken Om oss på Nyhetsbyrån Järvas hemsida står det “Vi kallar oss nyhetsbyrå, men vi säljer inga nyheter. Däremot förmedlar vi artiklar om och från Järva som kan ge uppslag till andra medier.”

När jag träffar Kerstin Gustafsson Figueroa i slutet av maj 2021 går hon och hennes kollegor på Nyhetsbyrån Järva i väntans tider på ett besked från mediestödsnämnden om det blir ett mediestöd för kommande år. Nyhetsbyrån Järva klarade 2018 och 2019 utan intäkter från mediestöd med ideell kraft och lite pengar från annonsförsäljning. Stödet 2020 underlättade. På frågan om Nyhetsbyrån Järva kan fortsätta existera utan mediastöd så svarar Kerstin Gustafsson Figueroa att hon inte tror det. Men efter en stunds betänkande drar hon en suck och säger:

– Nej, Nyhetsbyrån Järva måste finnas så är det bara, med eller utan mediestöd.

Nyhetsbyrån Järva blev beviljat mediestöd för kommande år. Planen är fortsatt att dela på en heltidslön de tre redaktörerna emellan, medan medborgare i området hjälper till och bidrar med texter och jobb.